tisdag 3 juli 2007

Oooh Hamiltooon....


Hjälp...

Något väldigt awkward hände just. Jag pratar med en kille som heter Ash på msn, och frågade om han kände Hamilton, en kille som jag (och några andra) hade en lätt crush på. Han sa att han kände honom, sen försvann han. Sen, efter kanske fem minuter kom han tillbaka (eller nu vem det var), och så sa människan att han var Hamilton. Jag blev helt stel. Nu kan ju jag inte veta om det var Hamilton på riktigt, det kan ju lika gärna ha varit Ash, men det vore ju lite wierd (och fult om inte annat) att låtsas vara Hamilton. Anyway, jag vet att det bara var msn, men helt plötsligt kändes det grymt awkward, för sist jag träffade Hamilton så bad jag om en kyss, så gick vi ut och så kysste han mej. Sen slutade det med att jag fick reda på att han hade en flickvän...

Jag ska passa på att skriva en rolig men pinsam histroia som hände mellan Hamil och mej. Det hela börjar med att vi spelar i samma volleyboll lag (han är britt). Eller vi spelar tillsammans när tjejer och killarnas lag blandas ibland på de gemensamma träningarna. Jag la inte märke till honom alls förrän min kompis Maria sa att han var söt. Fast jag höll inte direkt med, men då visste jag att han fanns. En solig vårdagnär jag inte hade varit på träningen på typ tre veckor satt jag ute med min kompis Ingrid. Då kom tre killar förbi, och en av dem stod och tittade och pekade på mig. Jag tänkte; gud vilket psykfall.. men han slutade inte, så till sist så sa jag "What?" jättebitchigt.
- Why haven't you been at the practise?
Och, jag, min dumma männsika känner då inte igen den här killen och svarar:
- What?, are you in the team??
- Yes...
- Well, what's your name then?
- Hamilton..

Dåååå trillar poletten ner, och jag skyndar mej med en massa ursäkter. Han går sedan därifrån. Sen, typ två veckor senare så träffar jag honom på träningen:
- Hey, Hamilton.. I just wante to appologise for my behaviour the other day, I was really rude.- - Naah, it's okay, it happens to me everyday.
- Aaaw, no, don't say that, säger jag och tar honom lite lätt på sidan av axeln, och känner att han har grymt vältränade armar.
- So, are we friends now, säger han och sträcker fram handen.
- Ofcourse, säger jag.

Ett par veckor efter den lilla incidenten så sitter jag, Meis och Sara vid fotbollsplanen och äter lunch i solen. Hamilton och ett tiotal andra killa står typ 20 meter ifrån och kickar boll. Någon kickar fel, och bollen rullar mot oss. Den rullar nära mig, så jag lutar mig bakåt (jag sitter på en ci 30 cm högt staket) för att sträcka mig och stoppa bollen. Jag lutar mig så mycket, så att jag tappar balansen och ramlar baklänges! Alla, och jag menare verkligen ALLA skrattade, och Hamilton kom fram och frågade: Can I help the young lady? Så såg han att dej var jag, och då började han skratta ännu mer. Fanfanfaaaaan va pinsamt det var, men jag kunde inte annat än och bara ligga där med benen i vädret och gapskratta med alla andra.

Det var lite background history om oss, eller nu hur man ska säga, hahaha. Minnen för livet kallar jag det. Hur vi sedan började kyssas kanske jag berättar en annan gång :)

Blev ett superlångt inlägg, men hoppas ni skrattade lite, fast det kanske bara var kul om man var där, jag skrattade i alla fall när jag skrev det här, hahaa.






En ful men söt bild på oss i våras vid fotbollsplanen :D Love you girls, miss you!!

Yours truly...

5 kommentarer:

Anonym sa...

svar: hehe, visst gör det :P
tack, din blogg är också fin :)

Anonym sa...

ja han är ju så söt så honom missar man inte :D haha

Anonym sa...

Måste säga att brillorna du har på visningsbilden är underbara .:)

Anonym sa...

Rolig historia. ;)

Anonym sa...

Haha ;)